Ny dag nya tag!

Låt mig bara vara........

Varför är det ingen som förstår mig? Hur jag känner? Jag försöker förklara, men det blir bara fel eller så fattar dom inget. Eller så tycker dom att jag är dum i huvudet.. Jag börjar verkligen att fundera om jag är det... Jag blir så arg så jag börjar gråta, ingen förstår nåt.. Varför ska allt skit hända mig? Är det meningen att jag ska vara olycklig i detta jävla skit liv? Är det meningen att mitt liv ska vara så hära? Jag ska igentligen inte klaga för läser en tjejs blogg och hon har cancer som hon kämpar imot. Sån jävulsk stark människa. Hon förtjänar det inte, känner henne inte men hon förtjänar det ändå inte.. Och jag sitter och gnäller över detta... Men men... Hatar detta skit liv, hatar att ha det så hära, hatar att känna så hära, hatar att bli behandlad så hära.. Varför kan DU inte öppna ögonen? VARFÖR??? Är jag så värdelös? Hatar det här... När ska JAG få som jag vill med mitt liv? Varför är jag så feg och rädd? Jag lever fan bara en gång.. JAG HATAR DET HÄRA... Tänk om någon kunde hjälpa mig bara.. Eller tänk om man kunde trolla.. Fan vad jag skulle trolla då. Inte bara åt mig utan till alla andra med.. Alla mina dumma tankar börja komma mer och mera tillbaka till mig.. Varför då? Mår jag dåligt IGEN? Jag vet inte.. Jag vet inte ens om jag mår dåligt eller bra.. Jag stänger ut all den skiten. Orkar inte med det.. Jag vet att det är dumt.. Men det blir inge bättre, vad ska man annars göra? Mår ju bra för stunden. Eller inbillar jag mig det med? Jag har ingen människa som förstår mig.. Har ni känt så med? Vad ska man göra då.. Jag får panik för att ingen förstår.. Hur mycket jag än förklara så förstår ingen.. Jag vill helt ärligt bara försvinna från denna elaka värld.. Förstår inte hur människor kan älska livet jag gör verkligen inte det. För jag älskar det inte alls och det gör ont att känna så.. Vill njuta av den tiden man har här.. Men jag kan inte.. ALLT går IMOT mig.. Hur ska man då kunna älska det? När man inte hittar nåt fint eller bra? Man kan inte älska något man hatar.... Jag ser mitt liv rusa iväg, jag vill göra massa saker innan man blir för gammal.. Men jag KAN INTE hur mycket jag än vill så kan jag inte... Serigöst så ger jag fan upp snart.. Jag gör verkligen det. För det finns inge ljus i mitt jävla mörker... Det kommer nog inte komma nåt ljus heller.. Så känns det i alla fall.. Jag har fan inte varit så här olycklig i hela mitt liv som jag har och är just nu.. Jag vill bara gå och gömma mig i ett mörkt jäkla rum och sitta där och gråta för mig själv.. Vill bara stänga in mig nu... Vill inte ha några runt om kring mig mera, VILL INGENTING.. Vill bara blir braaaaaaaaaa, är det för mycket begärt?? Är det de? =( Sen blir helgen piss med. Men det är ju som vanligt.. Men men... Jag vet inte vad jag ska skriva mera är så ledsen och arg.. Förlåt att jag babblar om massa tok, ni förstår säkert inte heller men var tvungen att skriva av mig lite.. Får se om jag skriver nåt mera sen..

Hörs, puss